Vi har alla hört att alkohol och droger innebär en risk att hamna i kriminalitet. Tidigare forskning har stött detta resonemang. Men forskaren Russel Turner vid Göteborgs universitet har kommit fram till att det finns en större variation bland ungdomars riskbeteende än man tidigare trott.
Turner har hämtat och använt sig av data från forskningsprojektet LoRDIA (Longitudinal Research on Development of Adolescence). LoRDIA är ett forskningsprojekt där ungdomars psykosociala utveckling följs till det att de blir vuxna. Ungdomarna (ca 2150 stycken från 33 olika skolor) kommer från fyra olika kommuner i Västsverige. Projektet drivs av Göteborgs och Jönköpings universitet. Projektet startade 2013. http://center.hj.se/lordia.html
Turners syfte var att undersöka kopplingen mellan droger och alkohol med kriminalitet. Hans avhandling består av fyra olika delstudier. Försökspersonerna följdes årligen från det att de var 13 till 15 år (i årskurs 7, 8 och 9). Samtliga ungdomar (ca 2150) i LoRDIA-projektet bjöds in att delta i Turners studier. Mellan 1300 till 1800 ungdomar deltog i de olika delstudierna över de tre åren.
Ungdomarna svarade på enkäter (översatta till 31 olika språk). Ungdomarnas föräldrar gav samtycke att deras barn fick deltaga i studien. Övriga etiska regler kring forskning följdes. Enkäterna innehöll frågor om alkohol, droganvändning och kriminellt beteende. I delstudie II och III samlades även socioekonomisk data in från LoRDIA-projektet. I delstudie II och III testades ungdomarnas eget temperament (JTCI-testet) och familjeklimat (Bloom’s family sub-scale). Det ställdes även frågor kring hur ungdomarna uppfattade sin egen familjs ekonomiska status och frågor kring kompisars beteende vad.det gällde alkohol, droger och andra olagligheter
I delstudie IV jämförde och analyserade Turner sina resultat med annan forskning och teorier.
I delstudie I kom Turner fram till att 14% av 13-åringarna och 20% av 15-åringarna hade begått kriminellt beteende. Få 13-åringar hade varit fulla eller använt droger. 20% 14-åringar hade varit fulla och 3,5% 15-åringar hade testat droger. Turner kunde inte finna ett samband mellan alkohol, droger och kriminellt beteende på individnivå.
I delstudie II fann Turner svag korrelation mellan alkohol, droger, kriminellt beteende och familjeklimat. Det fanns också en svag korrelation mellan att vara spänningssökande och att dricka alkohol och kriminellt beteende. Det fanns ingen korrelation mellan kompisarnas beteende och egen alkohol- droganvändning eller kriminellt beteende.
I delstudie III sammanställdes resultatet enligt följande
80 % var inte involverade i de tre beteendena
9,4% hade brutit lagen vid något enstaka tillfälle
9% hade vid några enstaka tillfällen varit fulla, använt droger och begått kriminella handlingar
1,6% hade vid upprepade tillfällen gjort alla tre beteendena och ansågs vara en riskgrupp.
Turner kunde se att tidig berusning inte ledde till ett senare kriminellt beteende. Att testa alkohol tidigt (7:an) ledde inte till ett ökat drickande senare (9:an). Turner kunde se att tidiga småbrott kunde leda till mer regelbundna kriminella handlingar senare och även till alkohol-och droganvändning. Familjesituationen var en viktig faktor och påverkade ungdomarnas beteende mer än deras personlighet och kompisarnas beteende.
Turners slutsats är att det är en liten grupp som är en riskgrupp och att samhället bör sätta in förebyggande åtgärder för denna grupp och inte vända sig till alla ungdomar i det förebyggande arbetet mot alkohol, droger och kriminalitet.
Källa: Avhandlingen (176 sidor) går att nås via: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/64137
Vill du läsa mer: Kort artikel https://www.forskning.se/2020/06/11/storre-variation-i-riskbeteenden-bland-tonaringar/
Är du gymnasielärare i psykologi:
I läroböckerna ”Tankar, känslor och beteenden, psykologi 1 och 2a, 2b” finns:
Ett tema om aggression i bok 1
Rättspsykologi som ett fördjupningsområde i bok 2
POWen kan passa i temat aggression eller inom området rättspsykologi.
POWen kan också användas för att bekanta sig med syfte, metod, försökspersoner och resultat i en studie
POWen kan användas för att värdera en studie.