Science American publicerade den 7 april en artikel som handlar om att barn inte ska jämföras med andra barn. I Sverige pågår det ett arbete inom idrottsrörelsen att ta bort fixeringen vid att vinna medaljer och pokaler. Artikeln gav inspiration kring att skriva en fördjupning kring social jämförelse och att jämföra med sig själv för att skapa en inre motivation.
Psykologi handlar om hur våra ”Tankar, känslor och beteenden” uppstår och formas. Beror de på våra gener, på kemiska substanser i vår kropp eller beror de på vår sociala miljö och vår uppväxt? De flesta forskare är överens om att det är ett samspel mellan biologiska, kognitiva och sociala faktorer.
En av de sociala faktorerna som påverkar oss är att vi människor jämför oss med andra människor och i denna jämförelse uppstår och formas många av våra ”Tankar, känslor och beteenden”. En av teorierna som försöker förklara hur denna sociala jämförelse formar oss är den sociala identitetsteori vars upphovsmän är Henri Tajfel och John Turner. Deras teori kan sammanfattas i 4 steg:
Vi har alla en social identitet
Vi delar in människor i innegrupp (grupper du själv tillhör) och utegrupper (grupper som du inte tillhör), vi kategoriserar.
Vi jämför innegrupperna och utegrupperna (social jämförelse)
Vi gör då oftast en positiv analys av våra innegrupper (innegruppernas ”Tankar, känslor och beteenden” värderas högre än utegruppernas).
Den sociala jämförelsen och den positiva analysen av våra egna grupper stärker vår identitet, vår självkänsla och kan motivera oss.
Men är denna indelning och jämförelse av godo? Kan den öka på ”vi-och dom tänkande”, stereotyper och diskriminering? Kan den leda till konkurrens, att alltid vilja vara bättre än andra eller en motvilja att hjälpa andra?
Att vi jämför oss med andra kan leda till att vi blir motiverade och känner oss stolta. https://novakdjokovicfoundation.org/winning-losing-important-children/ Men det kan också leda till motsatsen d.v.s. att vi drivs av yttre faktorer (t.ex. högre lön, beröm, medaljer och höga betyg) istället för inre (t.ex. att vi gör något för att det är roligt, att vi vill utvecklas och av genuint intresse).
En vanlig strategi är att försöka ta bort den sociala jämförelsen framför allt hos barn och ungdomar Alla får beröm och alla får pris. Goda intentioner men kanske inte alltid med lyckade resultat. Barn (och vuxna) är mycket uppmärksamma. Vi märker alla och upptäcker små skillnader i våra egna och andras prestation. Barn (och vuxna) är mycket känsliga för orättvisor. Det finns en risk att högpresterande barn (och vuxna) som får samma uppmärksamhet som lågpresterande kommer att se ned på de lågpresterande. https://www.nytimes.com/2013/09/25/opinion/losing-is-good-for-you.html. Att alltid få beröm, uppmärksamhet och priser bara man deltagit kan även skapa narcissism, vilket innebär att man får personlighetsdrag såsom att ha en uppblåst självbild, att man uppfattar sig själv som förmer än andra. Men denna uppfattning gör en bräcklig, man har svårt att ta kritik och har brist på inlevelseförmåga. https://srcd.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/cdev.12936
Vad ska vi då göra istället? Ju vi ska skapa och se till att barn (och vuxna) lär sig att alltid jämföra med sig själv. Man ska jämföra sin prestation idag med vad man presterade i igår. Studier visar att om man jämför sig med andra så blir svaret att man i framtiden vill bli bättre än andra. Men när man jämför med sig själv och vad man kunde tidigare så blir svaret att man i framtiden vill förbättra sig (oavsett vad andra gör och kan). Lösningen i artikeln ”The Problem with Telling Children They’re Better than Others” är:
Beröm utveckling över tid
Synliggör den egna utvecklingen över tid
Men det finns ytterligare en god strategi. Det är att använda sig av ”The Self Determination Theory”. Det finns mycket forskning kring denna teori. Strategin går ut på att tillgodose tre grundläggande behov som i sin tur leder till en högre grad av motivation. De tre behoven är:
Kompetensbehovet
Samhörighetsbehovet
Autonomibehovet
Alla människor har ett stort behov av att känna sig kompetenta. Barn, ungdomar och vuxna måste få uppleva att de kan något. Varje gång ett barn/ungdom lämnar sin aktivitet (gymnastik-fotbollsträningen, körlektionen) eller skolan (matematiklektionen, provet i svenska, idrotten) måste de känna att de klarade av något. Som vuxna (föräldrar, lärare, tränare) handlar det om att individualisera, guida, och fokusera på lärandet. Att berömma processen, ansträngning och förbättring i jämförelse med vad personen gjorde idag i jämförelse med “igår”. Att känna sig duktig, att klara av, att utvecklas (oavsett vad andra kan) skapar motivation.
Nästa behov är samhörighetsbehovet. Ett grundläggande överlevnadsbehov djupt rotat i oss människor. Det är ett stort behov hos oss människor att ha goda relationer och få positiva känslor i möten med andra. Detta behov ska tillgodoses i skolan, på arbetsplatser och i våra fritidsaktiviteter. Det gäller att se och uppmärksamma varandra. Det gäller att visa känslor, omtanke och värme. Vuxna har ett speciellt ansvar att skapa dessa goda relationer hos barn och ungdomar hemma, i skolan och på deras fritid.
Och till sist vårt behov av autonomi. Alla människor växer med ansvar och att känna sig självständig. För att ta sitt ansvar och vara självständig i skolan eller på sin arbetsplats måste uppgiften kännas meningsfull och att det finns utrymme för valfrihet. Valfriheten kan bestå i att planera innehåll och utformning, vem man ska arbeta med, arbetsgången eller hur uppgiften ska redovisas.
Men kanske det viktigaste av allt; att ha roligt skapar oerhört stor motivation. Därför tänker jag mig följande sammanfattning:
Motivation hänger ihop med social gemenskap, att det ska vara roligt, att man utvecklas och att man får ta ansvar.
Vill du veta mer om social identitetteorin:
https://www.simplypsychology.org/social-identity-theory.html
Kända studier:
Barn på ett ungdomsläger som delades i två grupper:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Robbers+Cave%2Dexperimenten
Vuxna som ”sattes i fängelse” och fick roll som fånge eller vakt:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=stanford%20prison%20experiment
Grupptillhörighet efter att slumpvis blivit kallade för Kandinsky- och Kleegruppen (kända målare)
http://www.holah.karoo.net/tajfestudy.htm
Grupptillhörighet utifrån vilket universitet du går på:
https://www.researchgate.net/publication/232542248_Basking_in_Reflected_Glory_Three_Football_Field_Studies (orginalstudien)
Vill du veta mer om hur vi kan motivera utan att göra en social jämförelse:
https://psycnet.apa.org/record/2007-16549-008
https://venue.ep.liu.se/article/view/1525