Sedan 2010-talet har det talats om en kris i ämnet psykologi, vilket kanske har lett till att fler och fler misstror detta ämne.
2010 började man inom psykologin att tala om ”The replication crisis”. Det har nämligen visat sig att när man försökt att replikera gamla studier inom olika beteendevetenskaper så har forskarna inte lyckats få samma resultat som originalstudien trots samma metod och procedur.
Under mitten på 2010-talet genomfördes ett antal projekt där man replikerade gamla studier i psykologi. I ett sådant projekt lyckades forskarna inte få samma resultat i mer än 50 % av studierna som man upprepade. Enligt forskarna beror detta på:
dålig metod/procedur i originalstudierna,
forskarna har inte varit så objektiva som de borde,
endast visa studier har publicerats,
”confirmation bias” (forskarna har omedvetet uppmärksammat sådant som bekräftat deras uppfattning).
Men är det viktigt att kunna upprepa en studie och göra den många gånger? Räcker det inte att kunna visa ett resultat eller en korrelation en gång? Så här är det:
” One of the cornerstone principles of science is replication. “This is the idea that experiments need to be repeated to find out if the results will be consistent. The fact that an experiment can be replicated is how we know its results contain a nugget of truth. Without replication, we can’t be sure.” https://www.vox.com/science-and-health/2018/8/27/17761466/psychology-replication-crisis-nature-social-science
När vi tar del av forskning i psykologi (och i all forskning) är det därför viktigt att kritiskt granska studien. Emma Frans (medicinsk forskare) har gjort en checklista: (https://vetenskapsfestivalen.se/wp-content/uploads/2019/04/Checklista_EmmaF_workshop_Vetfest-l%C3%A4rarkonferens.pdf för hur den kritiska granskningen kan gå till. Hon anser att det är mycket viktigt att vi alla lär oss att bli kritiska tänkare, eftersom det sprids mycket ”fake news” och märkliga forskningsresultat i bl. a. sociala medier.
Två saker att fundera på är om resultatet i en studie beror på:
slumpen
beakta vad den samlade expertisen säger.
Därför är det en avgörande faktor om studier kan upprepas många gånger med likvärdiga resultat som original studien.
Bland annat följande studier har varit svåra att replikera, men begreppen och teorierna är fortfarande populära inom psykologin:
That there are no psychological sex differences
En berömd studie som förvisso fick likvärdiga resultat när den upprepades är ”Marshmallowtestet (1972). Men när forskarna upprepade studien och tog fler faktorer än självkontroll i beaktande (t.ex. socioekonomisk bakgrund) försvann korrelationen mellan att inte ta en marshmallow och senare framgång i livet. Se POW (4).
”The replication crisis” ledde till en livlig debatt inom psykologin. En del forskare ansåg att krisen var överdriven och att många studier upprepats med samma resultat. Bland annat så har Milgrams klassiska lydnadsexperiment från 1961–1963 ifrågasatts. Forskare och allmänheten har dessutom argumenterat för att människor idag på 2000-talet inte skulle ge en annan människa en dödlig elchock. Experimentet har varit svårt att upprepa på grund av forskningens nuvarande etiska regler. Men 2017 upprepade Dolinski i Polen experimentet med likvärdigt resultat. https://digest.bps.org.uk/2017/05/05/new-milgram-replication-finds-90-per-cent-of-polish-participants-willing-to-deliver-highest-shock/
De som tyckte debatten var överdriven lyfte fram ett antal begrepp (t.ex. konformitet) och teorier (t.ex. kulturella dimensioner) inom psykologin som har studerats åtskilliga gånger med likvärdiga resultat. Där studier har gjorts vid upprepde tillfällen, med många olika typer av försökspersoner och i många olika kulturer. En sådan teori är även ”The Big Five” som anses vara en väl etablerad teori kring våra personlighetsdrag.
Andra forskare ansåg att insikterna från ”The Replication crisis” var viktiga och att det behövdes en ordentlig översyn av hur forskare arbetar och genomför sina studier. Dessa forskare har arbetat för att göra psykologin mer trovärdig. De har bland annat förbättrat transparensen i planeringen av studier och vid analysen av data. De har även förbättrat proceduren och uppföljningen av studier.
Följande krav bör ställas på forskning:
Studien måste komma fram till något
Studien måste kunna upprepas av andra forskare och de måste komma till likvärdiga resultat
Meta-analyser måste kunna fastställa resultat även efter kritisk granskning av enskilda studier
Resultaten måste fortsättas att granskas
Trots medvetenheten om denna kris och trots de förbättringar som gjorts inom all forskning kommer vi alla att få ta del av forskning som inte går att verifiera och den kan till och med vara ”fake”. Vad blir då kontentan? Ju vi måste alla bli bättre på att kritiskt värdera all typ av forskning och lärare måste ta sitt ansvar i skolan och lära ut kritiskt tänkande.
Vill du veta mer:
https://www.psychologytoday.com/us/basics/replication-crisis
https://nobaproject.com/modules/the-replication-crisis-in-psychology
https://areomagazine.com/2019/10/01/psychologys-replication-crisis/
Om du är lärare:
Tips:
Trots att olika forskningsmetoder inte är en del av det centrala innehållet, lär eleverna hur man forskar i psykologi och vilka fördelar och nackdelar det finns med olika metoder.
Undervisa om olika studier som är gjorda i psykologi, lär eleverna att värdera dessa på ett kritiskt sätt.
Lär eleverna hur man blir kritiskt tänkare (begreppet värdera i psykologikurserna).