Covid-19 är inte den första hälsokrissituationen som vi fått uppleva de senaste åren. Forskare och hälsomyndigheter har studerat tidigare krissituationer. Det kan kanske hjälpa i nuvarande kris att ta del av ett par studier kring hälsa och kriser.
2015–2016 drabbades Brasilien av Zika-viruset. Viruset sprids av myggor och därför spreds viruset 2016 snabbt till hela Sydamerika, Central-Amerika, Karibien, Mexico och Florida. Myggarter som sprider Zika-viruset finns inte i Sverige, men ändå blev många oroliga här i Sverige att man skulle bli sjuk av myggbett.
Sally Chan (professor i USA) gjorde en studie i USA. Hon undersökte människors rädsla för Zika-viruset om man läste om viruset i sociala medier eller i traditionell media. De människor som tog del av information som spreds i sociala medier var mer rädda att de skulle bli sjuka av zika-viruset än de som läste i traditionell media. (Lärdom – du ska kanske läsa om Covid-19 i traditionell media och inte på Facebook).
För mycket mediabevakning vid olika krissituationer kan leda till stress hos de som läser om situationen. Silver m.fl. forskare har undersökt många olika krissituationer och hur människor påverkas av dessa. Ett exempel de studerade var bombningen vid maraton i Boston, 2013. De människor som tog del av den massiva mediabevakningen i stor utsträckning var faktiskt mer stressade än de som var på plats i Boston och drabbades av bombningen.
Ett annat exempel Silver m.fl. tittade på var Ebola-utbrottet, 2014 i Afrika. De människor som tidigare hade haft psykisk ohälsa och de som läste mycket om Ebola i massmedia var mest oroliga att drabbas av Ebola. Var man orolig efter Boston-bombningen ett år tidigare var man även orolig att drabbas av Ebola. Risken att Ebola skulle komma till USA var oerhört lite.
Silvers slutsats var att media kan öka människors stress och ångest i samband med kriser. (Lärdom – det är kanske bra att ta lite paus från mediabevakningen kring Covid-19 eller i varje fall inte sluka allt som förmedlas i media).
Något positivt som framkommit (av psykolog Baruch Fischhoff, 2018) är att människor verkar duktiga på att kalkylera riskerna att drabbas av hälsokriser om myndigheter förmedlar bra information på ett trovärdigt sätt. (Lärdom - hur folkmyndigheten förmedlar information är alltså viktigoch det är bra att vi verkar lita på Anders Tegnell).
Olika känslor hänger ihop med vad som händer med upplevelsen att drabbas av hälsorisken. Det verkar som om ilska minskar upplevelsen av att drabbas medan rädsla ökar upplevelsen av att vara i farozonen. Forskaren Slovic (2006) kom fram till att när hälsorisken är ny och okänd, när man upplever att man har lite kontroll över hotet och känner fruktan på grund av sjukdom och dödsfall ökar vår rädsla. Rädslan leder till att vi tror att vi ska drabbas. (Lärdom – Covid-19 har alla de faktorer som kan öka vår rädsla och därmed tror vi att vi ska drabbas i högre utsträckning).
Psykologen Dana Rose Garfin (2018) sammanställde i en meta-analys, forskningsresultat. Hon drog slutsatsen att långvarig stress vid kriser kan leda till psykisk ohälsa (t.ex. depression och ångest), mer familjebråk och fysiska åkommor (t.ex. smärta, dålig generell hälsa och högre dödlighet) efter krisen. (Lärdom – efter Covid-19 krisen behövs fortsatta resurser inom sjukvården för andra psykiska och fysiska problem).
En annan meta-analys gjord på vuxna som satts i karantän gjordes av Samantha Brooks m.fl. (2020). Deras forskning visar att isolering i samband med karantän kan ge upphov till bl.a. PTSD (posttraumatisk stress disorder), förvirring och ilska. Forskarna rekommenderar myndigheter att karantän ska vara så kortvarig som möjligt, att myndigheterna ger mycket information och ser till att de i karantän har tillgång till olika resurser (t.ex. mat och massmedia). Forskaren Guanghai Wang (2020) undersökte barn som satts i karantän och kom fram till att följande är viktigt:
En nära och öppen kommunikation mellan barn och föräldrar.
Web-baserade filmer som hjälper barnen att vara fysiskt aktiva under karantänen.
Psykologer online som kan hjälpa till att hantera ångest och anspänningar. (Lärdom – Isolering p.g.a. karantän vid Covid-19 kan skapa andra problem än smittspridning).
Vi kan lära mycket av psykologers forskning kring tidigare hälsokriser vad det gäller Covid-19. På American Psychological Associations (APA) hemsida kan då få mycket information.