Våra gener bär med sig information om bl.a. vår längd, ögonfärg, personlighet och hälsa. Den genetiska arvsmassan kan bära med sig en sårbarhet för vissa fysiska och psykiska sjukdomar. Det har även visat sig att miljön kan omprogrammera generna och leda till uttryck som från början inte fanns i arvsmassan från föräldrarna. Miljöfaktorer som kan göra denna omprogrammering är bl.a gifter och hormoner, men även t.ex. diet och en rad andra miljöfaktorer. Forskning kring dessa miljöfaktorer och hur de påverkar generna kallas epigenetik.
En miljöfaktor som leder till en förändring i generna hos möss är närhet. I en studie visade forskarna att mössmammor som ger närhet till sina ungar aktiverar en gen. Genen som aktiverades skyddar mot stress och ledde till lägre nivå av stresshormonet kortisol och bättre minne. Genen hos de möss som inte fick samma närhet avaktiverades och de mössen hade mer kortisol i kroppen och sämre minne. Denna studie visar att miljön kan påverka generna hos djur. Påverkas människors gener på samma sätt?
I en internationell studie som leddes av ett professorn i epigenetik Charlotte Ling från Lunds universitet visade forskarna att miljön (livsstilsintervention) under graviditeten kan ledda till epigenetiska förändringar hos barnen.
I studien ingick 425 gravida kvinnor med en BMI på över 30 (räknas som fetma). Studien genomfördes som ett experiment och kvinnorna delades in i tre grupper med tre olika livsstilsinterventioner (den oberoende variabeln):
Gå 11 000 steg om dagen och äta medelhavskost (1200–1675 kalorier) om dagen
Gå 11 000 steg om dagen
Leva som de gjort tidigare (kontrollgrupp)
Forskarna undersökte sedan 208 nyfödda barns blod via navelsträngen. De barn som hade en mamma som genomfört en livsstilsintervention hade sammanlagt 379 förändringar i sin arvsmassa. Förändringarna fanns i 370 olika gener. De generna som påverkats av mammas livsstilsintervention var gener som har med ämnesomsättningen, fettvävnaden och insulin att göra. Dessa barn hade en ökad muskelmassa vid födelsen i förhållande till de barn som föddes av mammor tillhörande kontrollgruppen.
Kvinnornas hälsosammare liv ledde till en mer fördelaktig programmering av barnens gener och barnens hälsa kan då påverkas mer positivt. Miljöfaktorer ledde till en förändring i arvsmassan d.v.s epigenetik.
Källa:
https://www.forskning.se/2021/02/17/forandrad-livsstil-kan-paverka-fostrets-gener/
Är du lärare i psykologi:
I läroboken ”Tankar, känslor och beteenden, psykologi 1” förklaras epigenetik