Det är vanligt att våra barn får svara på enkäter i skolan, där deras fysiska och psykiska hälsa undersöks av olika forskare. En av dessa enkäter ”Skolbarns hälsovanor” ingår i en stor internationell studie (50 länder ingår och enkäten görs vart femte år) och görs på skolungdomar när de är 11, 13 och 15 år gamla.
Två forskare (Anette Wickström och Kerstin Zeiler) vid Linköpings universitet ville undersöka själva enkäten ”Skolbarns hälsovanor” och se vilka normer som kanske förmedlas via enkätens frågor. Enkäten innehåller frågor om bl.a.:
Föräldrarnas sysselsättning
Familjens ekonomiska situation
Antal badrum där de bor
Eget rum
Antal datorer
Vikt och den egna kroppen
Wickström och Zeiler intervjuade 51 olika 15-åringar från tre olika skolor kring vad det tyckte om frågorna i enkäten.
Ungdomarna svarade i intervjun att frågorna skapade normer för hur man ska vara och vad man ska äga. De ansåg att frågorna om vikt och den egna kroppen kunde skapa negativa tankar som man inte haft tidigare. Ungdomarna svarade att de blev medvetna om skillnader mellan dem själva och andra. Vissa sa att enkäten gjorde dem medvetna om vad de inte hade och andra svarade att de kände sig tacksamma att de hade det så bra. Enkäten väckte frågor om status.
Vissa sa att de fundera på om de skulle svara på frågorna utifrån hur de faktiskt hade det eller skydda sig själv i sina svar. Enkäten väckte också känslor. En del kände skuld, ansvar och underlägsenhet. Dessa ungdomar tyckte att enkäten gav vid handen att de själva var ansvarig för sin hälsa medan de själva tyckte att deras hälsa berodde på yttre faktorer (t.ex. missbruk och dödsfall i familjen). Andra tyckte enkäten var rolig och ledde till att de blev sporrade att sätta mål i livet.
Studien kring skolenkäten visade även att eleverna upplevde att de hade svårt att besvara enkäten i avskildhet. Vissa ville dölja sina svar av rädsla för att andra skull se. Andra sa att de diskuterade frågorna öppet i klassrummet.
En antal ungdomar i intervjuerna talade även om känsliga frågor som väckte obehagliga minnen. En fråga lyder: ”När hade du samlag första gången?”. En flicka i intervjun sa ”Om man blivit utsatt för övergrepp, vad svarar man då?”
Wickström och Zeiler menar att enkäten kanske fyller en funktion, men att alla enkäter i skolan bör genomgå en noggrann granskning kring design, distribution, hur frågor och slutna svar formuleras. Känsliga frågor bör genomgå en extra reflektion om de verkligen behöver vara med. Skolorna bör kanske erbjuda samtal och stöd efter att enkäten besvarats.
Källa:
https://www.forskning.se/2021/02/19/halsoenkat-till-skolbarn-formedlar-normer-for-hur-man-ska-leva/
Den fullständiga rapporten: