Är du rädd för att bli smittad av Corona, men har svårt att distansera dig och därför tänker du: ”Det drabbar inte mig!”. Ditt beteende kan förklaras med hjälp av en psykologisk teori från 1950-talet.
Hur vi förhåller oss och rättfärdigar vår inställning till Corona och social distansering (och annat beteende eller tankar) kan förklaras med en teori, som kallas för kognitiv dissonansteori och utvecklades av Leon Festinger.
Festingers teori går ut på att vi människor har ett behov av att rättfärdiga vårt beteende eller våra tankar, så att de blir meningsfulla eller konsekventa. Det kan ju skapa ångest att känna eller tycka en sak, men ändå göra det motsatta.
Ett par exempel:
De flesta människor vet att det är farligt att röka, men vissa väljer att röka ändå. De rättfärdigar sitt beteende genom att t.ex. tänka: ”Att röka håller mig smal och det farligt att vara överviktig” eller den klassiska: Cancer drabbar inte mig”.
Du tycker att det är viktigt att källsortera, men ibland slarvar du: ”Men det gör ju ingen skillnad i det stora hela, eller hur”
Festingers teori består av tre olika komponenter. Det är handlingskomponenten (vad du gör), den kognitiva komponenten (vad du tänker, din kunskap) och känslokomponenten (vad du känner). När dessa tre komponenter överensstämmer är det inga problem för dig:
”Att röka är farligt (den kognitiva komponenten), du tycker illa om rökning (känslokomponenten) och du väljer att inte röka (handlingskomponenten).”
Men om de tre komponenterna inte är i harmoni uppstår kognitiv dissonans och du riskerar att känna oro, ångest, att må dåligt eller får ett behov av att försvara dig själv.
När din inställning (attityd) är ambivalent (det råder dissonans) rättfärdigar du ditt beteende (handlingskomponenten) genom att ändra dina tankar eller känslor (känslo- och den kognitiva komponenten).
”Corona är farligt (kognitiv komponent), jag är orolig (känslokomponent), men jag väljer att gå på festen.” Då kan du känna ångest över ditt beteende och rättfärdigar genom att tänka ”Det är inte så farligt – jag är inte orolig (bara äldre drabbas ju allvarligt).”
Social-psykologen Eliot Aronson har visat i sin forskning att kognitiv dissonans är som störst och mest påtagligt när vårt JAG är hotat. När vi blir hotade för att vi anses vara oetiska, osmarta, elaka eller inkompetenta blir ångesten större och behovet att rättfärdiga än större.
”Idag går vi på restaurang trots Corona”
”Det är så tråkigt att arbeta hemifrån jag åker till jobbet, så jag kan ta en jobbfika”
”Mormor fyller år så vi bjuder henne på tårta och kaffe på cafét”
Dessa tre handlingar blir alltså viktiga för dig rättfärdiga genom dina tankar och känslor, eftersom de kan ses som oetiska och osmarta. Det blir också svårare att erkänna att vi gjorde fel eller tänkte felaktigt när JAGet är hotat.
Kognitiv dissonans påverkar våra Tankar, känslor och beteenden i Corona- tider. Men lösningar finns. Tipsen från socialpsykologerna Eliot Aronson och Carol Travis är att:
· Lära sig leva med osäkerhet
· Fatta beslut på fakta
· Ändra på Tankar, känslor och beteenden när så krävs
· Erkänna när vi har fel och inte hamna i att rättfärdiga
· Att förstå hur kognitiv dissonans fungerar.
Källa:
Är du lärare i psykologi?
I psykologi 1 ska du undervisa om kognitiv psykologi. En teori att ta upp är kognitiv dissonans. Du kan ge aktuella exempel på kognitiv dissonans med hjälp Corona.