De senaste åren har den gemensamma familjemåltiden mer och mer försvunnit, vilket beror på en rad olika faktorer. Att äta tillsammans har dock visat sig i har många positiva effekter och en rad forskare, läkare och psykologer vill idag att vi prioriterar att äta minst fem gånger i veckan tillsammans.
Att äta fyller inte bara ett behov att få i oss energi utan har i alla tider varit en del av människans sociala liv. Att äta tillsammans i den privata bostaden har setts som ett sätt att skapa eller återskapa familjeband. Gemensamma måltider har varit en del av socialisationsprocessen och en area för att lära viktiga regler och normer.
Det har gjorts en stor studie kring familjemåltider i de nordiska länderna. Vid två tillfällen (med 15 års mellanrum, 1997 och 2012) genomförde forskarna en omfattande enkätundersökning kring att äta tillsammans. Ca 60% under vardagarna var gemensamma familjemåltider och ca 70 %på helgerna. Andelen gemensamma familjemåltider ökade mellan 1097 och 2012. De flesta i undersökningen (både över tiden och i olika kulturer) ansåg att gemensamma måltider var viktiga, därför värnade man om dessa gemensamma stunder.
Forskarna fann även ett samband mellan familjemåltider, näringsintag och hälsa. Men de kunde inte avgöra om det var den gemensamma måltiden i sig eller om det berodde på andra faktorer.
Annan forskning har visat att gemensamma måltider minskar risken för depression och ätstörningar. Att umgås och se varandra regelbundet förbättras familjens kommunikation och därmed stärks känslan av närhet.
Att äta tillsammans verkar ha många positiva effekter för barn. De verkar få bättre självförtroende, äta mer hälsosamt, ha bättre fysisk hälsa än andra och de röker mindre i jämförelse med de barn som inte samlas kring familjemåltider i samma utsträckning.
Kunskap från forskningen har lett till att Kanada och Brasilien har infört ”äta tillsammans” som kostråd från myndigheterna.
Källor:
Boken ”Everyday eating in Denmark, Finland, Norway and Sweden. A comparative study of meal patterns 1997–2012”.