Det är allmänt känt att fler kvinnor drabbas av depression än män. Orsakerna är biologiska, psykologiska och sociala, men hela förklaringen är inte helt kartlagd. Framför allt inte hos den äldre befolkningen.
Forskare vid Göteborgs universitet har studerat äldre människor sedan 1971. Studien heter Göteborgs H70 kohortstudie. I denna kohortstudie undersöks människor i Göteborg som vid en viss tidpunkt är 70 år. 70-åringar har än så länge varit försökspersoner sex gånger och de som undersökts har varit födda 1901–1902. 1906–1907, 1911–1912, 1930 och 1944. Studien är viktigt utifrån flera aspekter:
Det är sällan som forskning görs på äldre människor
Livslängden ökar och det är därför viktigt att kunskapen kring äldre ökar.
Therese Rydberg Sterner nu även har undersökt depression hos de äldre i Göteborg. Depression hos äldre är ett globalt hälsoproblem och hennes studie är därför viktig. Therese Rydberg Sterners avhandling baseras på studien i Göteborg.
Resultatet i avhandlingen baseras på 5 olika delstudier:
2014–2016 års H70 studie, där en fysisk undersökning gjordes och en intervju kring en rad olika områden (1203 försökspersoner).
Utvärdering av test för att mäta genusuttryck på de 1203 försökspersonerna.
Kartlägga depression genom att analysera prevalensen i H70 studierna 1976–2016.
Fokusgruppintervju med 208 äldre människor (från 2014–2016 års H70 studie) kring att bli deprimerad som äldre.
Sambandet mellan depression och självrapporterat genusuttryck.
I avhandlingen kom Rydberg Sterner fram till att från 1976 till 2016 har andelen äldre kvinnor med depression minskat. Men andelen deprimerade kvinnor är fortfarande dubbelt så många som män. I fokusgruppintervjuerna (kvalitativ del av studien) kom det fram att försökspersonerna med depressiva symtom inte kände sig lyssnade på inom sjukvården. De ville ha mer kommunikation och information om sjukdomsbild, olika behandlingar och vad de kunde göra själva för att må bättre.
Rydberg Sterner kom även fram till att testen för att mäta upplevda genusuttryck (PN-SRI) hade hög reliabilitet och validitet och då använder hon den i en delstudie.
Genusuttryck handlar om olika aspekter av maskulinitet, femininitet och androgynitet. I PN-SRI testen får försökspersonerna besvara ett antal frågor kring könsstereotypiska egenskaper och skatta sig själv utifrån en skala från 1–7. I denna delstudie kom Rydberg Sterner fram till att både män och kvinnor med högre grad av femininet även var mer deprimerade. De som skattade sig själva som mer androgyna och maskulina hade lägre grad av depression. Det fanns alltså en korrelation.
Tankar kring resultatet handlar om att människor med ett mer feminint genusuttryck kanske har lättare för att kommunicera kring sitt mående och även då söka hjälp. Men även andra skillnader i genusuttryck kring könsstereotyper såsom problemlösningsförmåga, logiskt tänkande, självsäkerhet och ängslighet skulle kunna vara risk- respektive skyddsfaktorer för att utveckla depression.
Studien (eftersom det är en tvärsnittsstudie) visar dock inte om försökspersonerna först blir deprimerade och sedan utvecklar mer feminina könsstereotyper eller om sambandet är tvärtom d.v.s. att genusuttrycket i sig leder till fler depressiva symtom. För att bättre kunna fastställa vilket som är hönan och ägget kommer Rydberg Sterner att göra en uppföljningsstudie när dessa försökspersoner fyllt 75 år.
En viktig positiv slutsats är att depression hos äldre ändras över tiden, vilket betyder att det går att göra något åt depression hos äldre.
Inspirationskälla https://www.forskning.se/2020/06/10/depression-hos-aldre-kan-kopplas-till-genusuttryck/
Vill du veta mer:
Studiens abstrakt: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63277/1/gupea_2077_63277_1.pdf
Fullständig studie (144 sidor!) https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63277/2/gupea_2077_63277_2.pdf
Är du gymnasielärare i psykologi:
I läroboken ”Tankar, känslor och beteenden, Psykologi 1” finns ett tema om depression.
Kapitlet innehåller fakta om biologiska, psykologiska (kognitiva) och sociala faktorer som orsaker till depression.
Ovan sammanfattning (eller artikeln: https://www.forskning.se/2020/06/10/depression-hos-aldre-kan-kopplas-till-genusuttryck/ kan användas för att arbeta vidare med:
1) I artikeln ovan talas det om att depression beror på alla faktorerna (ett exempel på helhetssynen enligt ett av ämnesplanens kunskapskrav). Redogör för dessa olika faktorer.
2) Redogör för olika forskningstermer (kohortstudie, fokusgruppintervju, test (PN-SRI), korrelation (samband), reliabilitet, validitet, kvalitativ, tvärsnittsstudie.
3) Studien visar att genusuttryck (social faktor) påverkar depression eller att depression påverkar genusuttryck (vad är hönan och ägget?). Redogör för varför det inte går att fastställa vad som orsakar vad.
4) Värdera de olika faktorerna (biologiska- kognitiva- och sociala perspektiven) som orsak till depression.