Ungdomsbrottslighet är ett bekymmer, men endast ca 10 % (siffror från England) av ungdomar som begår brott fortsätter begå brott som vuxna.
Forskare har idag kommit fram till att vuxna med en lång historia av brottslighet visar skillnader i sin hjärnstruktur jämfört med vuxna som aldrig begått brott eller ungdomar som begått brott som unga men sedan slutat.
En av studierna som visar dessa skillnader är gjord på Nya Zeeland av ett forskarteam. På Nya Zeeland har man gjort en stor longitudinell studie ”Dunedin-studien”. I denna studie ingick 1037 försökspersoner födda 1april 1972 till 31 mars 1973. Dessa försökspersoner har studerats från det att de var tre år till det att de var 26 år. Man har samlat in data från anhöriga och dem själva via självrapportering. Man har samlat in data kring bl.a. antisocialt beteende både i barndomen och ungdomsåren.
Syfte: undersöka hjärnans struktur i relation till antisocialt beteende
Metod: kvasiexperiment
Försökspersoner: 672 personer från Dunedin-studien.
Procedur: försökspersonerna delades in i tre grupper utifrån tidigare data:
A: visade antisocialt beteende både i barndomen och i ungdomsåren (80st)
B: antisocialt beteende under ungdomsåren (151 st)
C: låg grad av antisocialt beteende (441 st)
Deras hjärnor scannades när de var 45 år.
Resultat: Grupp A hade mindre hjärnstruktur än grupp C (men inte grupp B) i delar av hjärnan som anses vara associerade med känsloreglering, kontroll, högre kognitiva förmågor och motivation. De använde mer droger, hade mer psykisk ohälsa och underprivilegierad bakgrund.
Slutsats: Det finns ett samband mellan hjärnans struktur som vuxen och antisocialt beteende i barndomen och ungdomsåren (men inte antisocialt beteende endast i ungdomen). Orsaken till skillnaden på hjärnas struktur ansågs vara både miljöfaktorer (t.ex. droger) och genetiska.
Källor:
och: forskningsrapporten (se nedan)
Vill du läsa mer:
Den fullständiga forskningsrapporten: https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(20)30002-X/fulltext
Är du lärare:
Studien är utmärkt att använda för att värdera. Se hur man utvärderar studier i läroböckerna ”Tankar, känslor och beteenden”
Studien är utmärkt att använda om du undervisar temat ”Aggression” och använder psykologi 1-boken och om du undervisar ”Rättspsykologi” och använder psykologi 2a och 2b-boken.
Att värdera:
+ Kontrollerad metod experiment, men kvasi
+Kontrollerad procedur: tre grupper och MRI, men bara när de var vuxna
+ Longitudinell studie
-Få försökspersoner i grupp A, men andra studier visar likvärdiga resultat
-Självrapportering
-Kan inte etablera vad som är orsak och vad som är följder.
Studien är även utmärkt för att diskutera arv och miljö