Att undervisa i psykologi är fantastiskt roligt, eftersom alla elever kan känna igen sig. Men det är också en utmaning eftersom ämnet för många elever kan innebära att känsliga Tankar, känslor och beteenden” tas upp i undervisningen.
Ämnet är också roligt att undervisa i eftersom i princip allt om oss människor kan förklaras utifrån våra ”Tankar, känslor och beteenden”. Men det innebär också en utmaning eftersom ämnet kan bli en pseudovetenskap omgärdat av mycket myter och felaktigheter.
Det är tydligt att psykologiämnet ska bygga på vetenskaplighet. I ämnesplanen står det att: ”… eleverna utvecklar kunskaper om de komplexa faktorer som påverkar beteende, känslor och tankar…” och ”… utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till olika psykologiska perspektiv och deras förklaringsmodeller.”
Men undervisningen ska även relatera till elevernas egna erfarenheter: ”… förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom.” och ”… möjlighet att reflektera över olika psykologiska fenomen och perspektiv i relation till egna erfarenheter.”
För lärarna blir det därför en viktig uppgift att balansera vad och hur man undervisar ämnet. Lärarna ska fokusera på det vetenskapliga i ämnet samtidigt som det känsliga och personliga inte ska gå om intet.
American Psychological Association (APA) kom med en artikel den 4 december 2020 som ger lärare i psykologi en oerhörd hjälp i denna balans. Här kommer vad lärare i psykologi ska följa i sin undervisning (enligt APA) och den svenska läroplanen och ämnesplanen i psykologi.
Berätta vad du har för utbildning. Förklara skillnaden på att vara lärare i psykologi, forskare i psykologi, psykolog, psykiatriker, terapeut, kurator mm. Redogör för vilken utbildning de olika yrkeskategorierna har.
Använd gärna olika källor men kontrollera att källorna bygger på vetenskaplig grund. Ett bra verktyg att använda: https://www.apa.org/ed/precollege/topss/vetting-rubric.pdf
Föregå med gott exempel och förmedla dina källor till eleverna.
Om du får frågor i ämnet som du inte kan besvara säg: ”Låt oss se om vi kan hitta svar på din fråga genom att titta på vetenskapliga studier kring din fråga”.
Använd korta filmklipp som är relevanta för undervisningen. Spelfilmer bygger oftast inte på vetenskaplig grund (se tidigare POW: https://www.iaahedin.se/pow-psykologi-of-the-week/pow-19-fantastiska-filmer-om-psykisk-ohlsa-men-stmmer-de-med-verkligheten-1
Använd autentiska case studie (fallstudier). Spelfilmer och påhittade case tenderar att överdriva eller förminska verkligheten.
Var noga med kritiskt tänkande (både det som är styrkor och svagheter). Var noga med kritiskt tänkande om du genomför tester i klassrummet eller diskuterar intelligenstester och personlighetstester/teorier.
Glöm inte att följa de etiska forskningsreglerna i ditt klassrum.Då måste du även förmedla vilka etiska regler forskare i psykologi har att följa.Att göra tester eller experiment i klassrummet utan att fråga om samtycke och möjlighet att avbryta är således inte ok. Att bedriva introspektion (relatera till sig själv och ge exempel) anses av vissa vara en forskningsmetod. När du har uppgifter där eleverna ska relatera till egna erfarenheter, ge eleverna möjlighet att skriva om någon annan än sig själv.
Var försiktig med att eleverna ska ”analysera” sitt eget eller andras beteende. Att eleverna ska ”reflektera … i relation till egna exempel” och ”…reflektera över det egna beteendet… och få ökad självkännedom”. Innebär kanske inte att de ska göra en djupanalys av sig själv framför allt inte i känsliga ämnen.
Vad det gäller bedömningen i psykologi (kunskapskriterierna) är det oerhört mycket fokus på ämnets innehåll och det kritiska tänkandet. Det ”personliga” nämns t.ex. med endast en mening i kraven för ett E i psykologi 1-kursen:
”I samband med det (= när eleverna redogör för biologisk- kognitiv- och socialpsykologi) för eleven enkla resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. ”Att relaterar till egna erfarenheter när eleverna t.ex. redogör för Banduras sociala inlärningsteori innebär ju inte direkt göra en personlig djupanalys.
Vad och hur vi ska undervisa i psykologi är alltså utifrån den vetenskapliga forskningen i ämnet, vilket kan vara än mer spännande och utvecklande än det fiktiva. När vi gör detta kommer säkerligen många elever att få ökad självkännedom och relatera till egna exempel utan att vi behöver fokusera på det personliga och känsliga i det offentliga rummet (vårt klassrum).
Källa: