Saknar personlighetstester evidens eller är de relevanta att genomföra för att de ger ett mått på vem vi är?
Personlighetsteorier uppstod på 1920-talet då psykologer samlade in adjektiv som beskrev människor. Det blev ca 20 000 ord. Ord som betydde samma sak ströks och kvar blev 600–700 ord. Nästa steg var att dela in orden i olika grupper. Orden i grupperna betyder inte samma sak, men hamnar i samma dimension.
När datoriseringen kom igång på 1960-talet tog personlighetstesterna fart. På 1980-talet hade man enats om femfaktormodellen:
Utåtriktad
Känslomässigt stabil
Öppen
Tillmötesgående
Samvetsgrann
På 1980-talet började även personlighetstester användas vid anställningar av människor.
För forskare är det viktigt att tester har hög reliabilitet. Ett bra test ska ha hög reliabilitet, d.v.s. hög tillförlitlighet, vilket innebär att om man gör testen många gånger ska testresultatet bli detsamma. Du kan inte ena dagen ha 70 i IQ och andra dagen få 100 i IQ. Om så vore fallet är IQ-tester inte tillförlitliga. Tester ska också ha hög validitet, d.v.s. frågorna i testerna ska verkligen mäta personlighet. Då uppstår ett stort problem: vad är egentligen personlighet. Om vi inte kan enas om vad personlighet är och komma fram till en definition och ett innehåll blir det svårt att utforma frågor som mäter personligheten.
Ett annat bekymmer med personlighetstester är att du själv svarar på frågorna s.k. självrapportering, vilket medför att man kan diskutera om svaren man ger är objektiva och därmed kan ligga till grund för en vetenskaplig analys
Martin Bäckström är professor i psykologi vid Lunds universitet och har specialiserat sig på att mäta personlighet. Enligt Bäckström är det enkelt att mäta och han är positiv till personlighetstester. I olika situationer gör vi människor olika saker. Vi gör saker med olika intensitet (hur mycket och hur många). Personlighetsdragen är relativt lika världen över och även stabila över tid. Människors personlighetsdrag beror både på arv och miljö, vilket gör att t.ex. stora livshändelser kan förändra drag i personligheten.
I personlighetstester mäter man egenskaper och enligt Bäckström har dessa betydelse. Bäckström anser att testerna är relevanta, eftersom vid en anställning vill man ha någon som passar in i arbetsgruppen, arbetssituationen, arbetskulturen eller för en medicinsk behandling. Bäckström anser även att testerna har hög reliabilitet. Du får samma resultat (personlighetsdrag) om du upprepar testerna vid senare tillfälle. Därmed har testerna även hög validitet.
Professor Bo Melin vid Karolinska institutet, som arbetar med arbetspsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, är kritisk till personlighetstester. Han anser inte att de är ett bra mått. De ökar inte heller vår självkännedom enligt Melin. Dessutom används de i ett kommersiellt syfte idag.
2017 blev boken ”Omgiven av idioter” av Tomas Eriksson (författare och ledarskapskonsult) årets mest kända bok i Sverige. Den är dessutom översatt till 40 språk. I boken får vi verktyg för att förstå att det finns fyra olika personligheter utifrån. Verktyget bygger på en personlighetstest som heter Disc-analys, som utvecklades på 1920-talet av William Marston i USA. Efter att ha genomfört testen blir du blå, röd, grön eller gul. Tomas Erikson beskriver i sina böcker ”Omgiven av idioter”, ”Omgiven av psykopater” och ”Omgiven av dåliga chefer” hur de fyra personligheterna är och hur du ska bemöta de olika färgerna när du möter dessa personer i olika sammanhang.
Sommaren 2018 publicerade tidningen ”Filter” (https://magasinetfilter.se/granskning/omgiven-av-idioti/) en artikel om Tomas Erikson och modellen DISC/DISA som teorin om de fyra personligheterna bygger på. Kritiken var omfattande. Ett halvår senare blev Tomas Erikson utnämnd till ”Årets förvillare” av föreningen Vetenskap och folkbildning.
Inom den etablerade psykologin anses DISC/DISA vara ovetenskaplig. Men Tomas Erikson (och andra som säljer testen) anser att den är bra för vad den är tänkt för, nämligen att förstå sitt eget och andras beteende (inte personlighet). Tomas Erikson håller idag med om att testen och hur den mäter beteenden bygger på forskning från 1920–1950-talet som inte håller den vetenskapliga nivån som krävs idag.
Merve Emre (docent i engelska vid universitetet i Oxford) gav 2019 ut boken ”Vilken typ är du? Varför du inte kan lita på personlighetstester”. Emre menar att det inte är många personlighetstester som vetenskapen ger stöd eller ökar din självkännedom. Emre säger att i testerna konstruerar du en bild av dig själv, ren fiktion.
Emre fokuserar inte i sin bok på om personlighetstester är tillförlitliga utan på varför vi fortsätter att tro på dessa tester när de saknar evidens. Emre menar att personlighetsteorier och dess tester är en fråga om språk och kultur och därmed inte vetenskap.
Som ”bevis” för sin tes lyfter Emre fram att teorier om personligheten har använt begrepp som människa (antiken), karaktär (1700-talet), psykologiska typer (Jarl Gustav Jung, 1921), femfaktormodell (1950-talet) och nu senast (2010) egenskapsdomäner. Hon hänvisar även att två betydelsefulla karaktärsdrag (introvert och extrovert) inom personlighetsteorier ändrat betydelse. När Jung introducerade begreppen introvert och extrovert betydde extrovert att man var en kameleont och kunde anpassa sig till yttre omständigheter. Idag innebär det extroverta personlighetsdraget att man är social och utåtriktad.
Emres menar att trots att vi inte har evidens håller vi fast vid personlighetstesterna på samma sätt som bara brukar vara fallet vid religiös övertygelse.
De lärda är således inte överens om vår personlighet och om den går att testa. Debatten kring personlighetstester lär alltså fortsätta.
Källor:
https://www.svd.se/om/personlighetstester
Är du lärare i psykologi?
I psykologi 2a ingår området ”Personlighetspsykologi”. Sammanfattningen eller artiklarna är utmärkta av använda för att redogöra för begreppen reliabilitet och validitet samt värdera personlighetstester.
I läroboken ”Tankar, känslor och beteende, psykologi 2a och 2b”finns ett omfattande kapitel om personlighetspsykologi. Det finns många tester och uppgifter i det tillhörande digitala lärarmaterialet.