Tre psykologer (Pirjo Birgerstam, Eva Hoff och Daiva Daukantaité ) vid Lunds universitet har upprepat en studie som gjordes 1983 för att undersöka barn och ungdomars självförtroende över tiden.
1983 deltog 3052 10-16 åringar från både små och medelstora kommuner i södra Sverige. De fick svara på en enkät som hette ”Jag tycker jag är” som var utformad av Pirjo Birgerstam. I enkäten fick de skatta sig själva utifrån fem olika kategorier:
Nöjdhet med sin fysik
Hur de mådde psykiskt
Hur duktig de ansåg sig vara i skolan
Hur deras relation var med familjen
Hur deras relation var med kompisar och andra vuxna.
Svaren utifrån de fem kategorierna gav vid handen hur barnen/ungdomarna uppfattade sig själva.
2013 ställdes samma frågor till 1303 barn och ungdomar i samma sydsvenska kommuner. Skillnaden denna gång var att åldern var 10–18 åringar, d.v.s. man inkluderade gymnasieelever. När forskarna jämförde resultatet mellan 1983 och 2013 fann de två tydliga skillnader.
Mellanstadieflickorna 2013 visade sig ha mycket bättre självförtroende jämfört med mellanstadieflickorna 1983. Det var framförallt kring skolprestationen, sin fysik och psykiska mående där de uppvisade klart bättre självförtroende. De hade gått om pojkarna vad det gällde att tro på sig själv i skolan och deras uppfattning av sin psykiska hälsa. Denna förändring i självbild hos flickorna kan man inte se i likvärdiga internationella studier utan verkar vara ett svenskt fenomen.
Tyvärr rasar flickornas självbild i högstadiet drastiskt. Högstadieflickornas självförtroende var sämre 2013 i jämförelse med 1983. Det gällde framförallt tankar kring den egna kroppen och det psykiska måendet. Detta ras syns också hos flickor i andra kulturer i olika internationella studier. I högstadiet ökade skillnaden mellan pojkarnas och flickornas självbild. Det som var positivt var att flickorna ansåg sig ha goda sociala relationer både med familjen och vänner. Uppfattningen att ha goda relationer hade ökat något sedan 1983.
Vad skillnaderna i självbilden beror på har inte forskarna undersökt, men de tror att ett par olika faktorer spelar in för att förklara varför mellanstadieflickornas självbild förbättrats:
Mycket har förändrats mellan 1983 och 2013 vad det gäller jämställdhet och genusmedvetenhet inom allt från barnomsorgen till arbetslivet. Sverige har det högsta jämställdhetsindexet i EU.
Mellan 1983 och 2013 har barnuppfostran ändrat från en mer auktoritär till en mer lyhörd och barn får vara med och bestämma idag.
Varför högstadieflickornas självbild rasar och detta drastiskt tror forskarna beror på:
Att flickorna via media tar del av skönhetsideal som inte är förenliga med vad som händer med kroppen i puberteten
Att flickorna tar del av tabun kring sin kropp i högre utsträckning idag än 1983.
Flickorna har sämre självbild vad det gäller sin skolprestation jämfört med pojkarna trots att de presterar bättre än pojkarna. Flickornas uppfattning kring sin skolprestation sjunker även på gymnasiet, men i åk 3 ökar flickornas självbild och blir mer likvärdig pojkarnas. En del internationella studier pekar på att pojkarnas självbild minskar i 20 års åldern. Detta har inte undersökts i Sverige.
Vad är viktigt att ta till sig av undersökningen? Ju alla föräldrar och andra som arbetar med barn speciellt flickor måste hjälpas åt så att flickorna tror på sin egen skolprestation och att den goda självbilden i mellanstadiet fortsätter även i högstadiet och gymnasiet.
Vad kan du göra för att öka flickornas självförtroende i skolan och högstadie – och gymnasieflickornas självbild?
Källa:
https://www.forskning.se/2021/01/20/mellanstadieflickor-har-gott-sjalvfortroende/
Originalstudien på engelska:
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2020.00802/full
Är du lärare i psykologi:
I ämnesplanens centrala innehåll står det att undervisningen ska ta upp: ” Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas? “ Undersökningen kan användas för att fundera på och diskutera olika frågor:
Redogör för vad självbild innebär?
Redogör för hur ens självbild formas?
Redogör för varför mellanstadieflickornas självbild har ökat. Finns det fler faktorer än de som nämns i artikeln?
Redogör för varför självbilden minskar hos högstadie- och gymnasieflickor. Ge exempel på vad som kan påverka självbilden. Ge exempel på skönhetsideal som inte stämmer med puberteten. Ge exempel på tabun kring kroppen. Diskutera.
Redogör för hur man kan öka någons självbild. Ge exempel.
Värdera studien – till elevernas hjälp finns stödstrategier för att värdera i boken ”Tankar, känslor och beteenden” bl.a frågor och uppgifter.